Även om man inte är en rörmokare skadar det inte att vara medveten kring hur avlopp och vattenledningar fungerar på en grundläggande nivå. Visserligen är det som rörmokare man stöter på det här dagligen i sitt arbete, men även om man är husägare kan det komma väl till hands att ha viss kunskap på det här området.
Oerhörda mängder vatten
Först är det bra att tänka på att vatten finns i extrema mängder på vår jord. När du fyller upp ett badkar eller tar en dusch, är det bara ett par droppar ur det stora kretsloppet som lånas. Det du betalar för är inte vattnet i sig, utan snarare att det kommer ur kranen och att det senare renas (en rening som naturen hade skött själv, om den hade fått längre tid på sig).
Av den stora mängd vatten som finns på planeten, är det bara 6,4 % som är färskvatten. Idag lider vi i Sverige, och många andra länder i världen, ingen brist på sötvatten. Många tror dock att bristen kommer uppenbara sig någon gång i mitten av 2000-talet. För att råda bot på detta menar man att havsvatten måste börja avsaltas i en betydande utsträckning. I takt med att hushållen blir allt rikare ökar vi dessutom vår förbrukning av vatten.
Som nämnt lite högre upp i texten är det alltså inte vattnet du betalar för, utan snarare att det levereras till dig. Ledningar och avlopp kräver rörmokare, material, underhåll och reningsverk, vilket givetvis kostar en del pengar. Något annat som kostar pengar är om ledningar och kranar inte är täta. Det är många svenskar som i panik fått ringa en rörmokare efter att ett plötsligt läckage har skett. Fuktskador riskerar att bli omfattande och kan kosta mycket pengar för den enskilda husägaren (eller snarare försäkringsbolaget).
Bor man ute på landsbygden är det inte alltid man har möjlighet att få vatten genom kommunen, som är brukligt i lite mer tätbefolkade samhällen. Lösningen är då normalt att man skaffar en egen brunn eller går ihop i en vattenförening som kan driva mindre pumpstationer.
Så använder vi vattnet
Hur mycket vatten varje svensk förbrukar varierar naturligtvis. Man brukar tala om låg- och högförbrukare, där en lågförbrukare gör av med ca 200 liter per dygn, medan en högförbrukare använder ungefär det dubbla.
Oavsett om man är en hög- eller lågförbrukare finns en ganska tydlig fördelning i hur vattnet används. Personlig hygien uppgår till nästan en tredjedel av vattenanvändandet, medan disk och WC uppgår till en femtedel var. Tvätt, städning, biltvätt, matlagning och dryck står för de resterande procentandelarna.